Vad är socialt frikort?

Människor som lever i hemlöshet och utsatthet har inga incitament att börja jobba. Den onda cirkeln måste brytas. Sverige behöver socialt frikort nu.


Många vill jobba

En har jobbat som stadsguide, men tröttnade när hon inte fick behålla en krona av lönen. En annan erbjöds att göra hemsidor, men tanken på att framtida lön kommer att kvittas mot försörjningsstödet gjorde att han avstod. En tredje fick ett erbjudande om att städa en föreningslokal en dag i veckan, men tackade nej eftersom det ändå inte skulle ge några extrapengar.
 
Det här är bara några axplock. Vårt svenska samhälle är fullt av exempel på hur stelbenta regler hindrar människor som lever i utsatthet att ta ett steg in på arbetsmarknaden, stärka självkänslan och samtidigt bidra med någonting som de kan.

Tre män som bär plankor vid en husfasad

”Frikort skulle bryta den onda cirkeln”

– I Bostad först där personer som levt i utanförskap och långvarig hemlöshet får en fast bostad har många en stark önskan om att få jobb. Den traditionella vägen till arbete är dock ofta inte framkomlig till följd av fyrkantiga regler och höga trösklar, vilket leder till fortsatt utanförskap och känsla av meningslöshet. Ett socialt frikort skulle motverka detta och skapa förutsättningar för att bryta den onda cirkeln, gynna återhämtning, självständighet och värdighet.

Ninja Larsson, enhetschef Bostad först i Stockholms stad

Försörjnings­stödets paradox

Bakgrunden är att den som lever på försörjningsstöd inte samtidigt kan arbeta och tjäna pengar. Får du tusen kronor för ett utfört arbete, dras lika mycket bort från ditt försörjningsstöd.

Det är en rimlig ordning för de allra flesta som får bidrag av samhället. Men här handlar det om en hårt prövad och relativt liten grupp som står allra längst från arbetsmarknaden och inte har arbetat på åratal.

Sedan 2013 finns visserligen något som heter jobbstimulans som innebär att den biståndsmottagare som tar ett tillfälligt jobb får behålla 25 procent av extrainkomsten. Men i praktiken är reformen krånglig och når färre än två procent av klienterna och har inte gjort att fler börjar arbeta. Det har Socialstyrelsen slagit fast i en svidande utvärdering.
 
Uppenbarligen behövs andra insatser för att människor som lever i hemlöshet och utsatthet ska få in en fot på arbetsmarknaden. Flera länder har uppmärksammat problemet och lösningarna ser lite olika ut.

En man som sätter upp en affisch

”Vi ser gärna en liknande modell i Sverige”

– Socialt frikort ger en möjlighet till viktigt handlingsutrymme för människor som är socialt utsatta och helt uppenbart har modellen varit en mycket lyckad social reform i Danmark. Vi ser gärna att en liknande modell införs i Sverige, den rimmar mycket väl med vår gröna syn på social hållbarhet. Det är uppenbart att de system vi har inte tillräckligt väl ger förutsättningar för människor i olika svåra livssituationer. Detta skulle behövas som ett komplement.

Ulrika Westerlund, riksdagsledamot, socialutskottet (MP)

Så kan den onda cirkeln brytas

I Tyskland finns volontärersättning som ger människor rätt att tjäna upp till 3 000 euro per år (motsvarar ungefär 34 000 svenska kronor) utan att det påverkar socialbidraget. Mest genomtänkta och framgångsrika är dock danskarna med sitt sociala frikort.

Modellen går ut på att personer som lever i hemlöshet, med missbruk, just blivit drogfria, och/eller lider av psykisk sjukdom får tjäna upp till 44.691 kronor per år utan att lönen kvittas mot kontanthjälpen eller annat offentligt stöd. För dem som har socialt frikort lönar det sig alltid att arbeta – och att vara nyktra.

Det svenska samhället är i grunden inte så annorlunda än det danska. Här som där finns människor med trassliga historier bakom sig som vill bidra med någonting de kan, tjäna egna pengar och vara del av en arbetsgemenskap.

Tyvärr finns det oräkneliga exempel på hur lusten att anstränga sig och säga ja till det där jobbet, den där arbetsuppgiften eller tillfälliga påhugget kvävs i sin linda. Varför anstränga sig om man inte får behålla pengarna? Med en modell liknande den danska skulle uppgivenhet förvandlas till motivation — passivitet och isolering till stärkt självförtroende och ökad delaktighet.

Svenska politiker av alla färger bör därför genast bege sig till vårt södra grannland. Där kan de med egna ögon se hur både individer och samhälle berikas när den knivskarpa gränsen mellan dem som lever det mjuka respektive hårda livet görs lite mindre skarp.

Erfarenheterna från Danmark visar att kostnaderna är blygsamma och de ideologiska motsättningarna i praktiken obefintliga. Vinsterna går knappast att överskatta.

Ett svartvitt porträttfoto av en man som sitter

Att leda stadsvandringar är ett sätt att få en tillfällig inkomst. Här berättar Jocke om en annan sida av Stockholm än den vi vanligtvis ser.

”Kan skapa ett mer inkluderande samhälle”

– Jag ser det sociala frikortet som en innovation värd att testa i Sverige. Det ger våra mest utsatta medborgare en chans att delta i samhällsgemenskapen och bidra på ett meningsfullt sätt. Genom att ta bort hinder i regelsystemet kan vi skapa ett mer inkluderande och rättvist samhälle för alla.

Marcus Knutagård, professor i socialt arbete som forskar om svensk bostads- och hemlöshetspolitik


Så många fördelar med socialt frikort:

En ikon som motsvarar en väg eller en stege

Arbete

Arbete ska vara något för alla. Vi vill att även människor i socialt utanförskap ska känna att de kan bidra till samhällets produktivitet och att det är värt det.

En ikon som liknar ett ritat hjärta

Gemenskap

Arbetsplatsen och kollegor är för många människor en hörnsten i den dagliga sociala tillhörigheten. Med socialt frikort kan vi inkludera dem som just nu står på utsidan.

En ikon som liknar en ritad stjärna

Motivation

En inkomst är grundläggande för att kunna bygga ett stabilt liv. Med ansvar, tillhörighet och inkomst stärks även motivation och självkänsla.

Dagens verklighet

En svartvit bild på en kvinna som står mot en inomhusvägg

”Jag får inte behålla en spänn”

Alexandra

– Jag hade städfirma tidigare. Och jag kan fortfarande få lite städjobb. Men det är ingen mening. Jag får inte behålla en spänn om jag börjar städa nu, allt kvittas mot försörjningsstödet. Jag har prövat. Jag får inte ens de där 25 procenten av lönen i jobbstimulans som man tydligen har rätt till.

Ett svartvitt porträttfoto av en man som sitter

”Soc vill ha kvar mig i hemlöshet”

Tom

– Det är jättebra att socialtjänsten snor mina pengar om jag har en extra inkomst utanför försörjningsstödet så att jag blir kvar i min situation. Det är uppenbarligen det de vill. Jag tänkte söka extrajobb på Gröna Lund. Men det är ingen mening. Soc vill att vi ska vara kvar i hemlöshet.

Ett svartvit foto på en man som sittandes håller i en gitarr

”Jag arbetar inte gratis”

Markku

– Jag vill aldrig mer jobba. Varför ska man jobba om man inte får pengar. Jobb betyder för mig utförande av arbete mot betalning. Spela musik kan jag göra gratis, men inte arbeta.